Nyheter

Senast uppdaterad: 29 februari, 2010

Räcker maten om alla odlar ekologiskt?<\b>
Livsstilen påverkar halten av bekämpningsmedel i kroppen<\b>
Globala fiskmärkningen MSC bäst i test<\b>
KRAV välkomnar WWFs rapport om fiske men anser att rankingen är orättvis<\b>
Den ekologiska marknaden ökade 18 procent 2009<\b>

Regeringens måltidssatsning – "en fis i rymden"
Regeringen satsar fem miljoner på att utveckla de offentliga måltiderna inom skola, äldreboenden och sjukhus. "En fis i rymden", kommenterar Karin Lidén, ordförande för branschorganisationen Kost & Näring.
Den offentliga maten har varit i blåsväder på sistone, det gäller både skolmaten och äldrematen men även de måltider som serveras inom landstinget.
Detta rimmar illa med jordbruksministerns satsning på Matlandet Sverige:
– Många kockar har talat med jordbruksministern om att ska man förbättra matkulturen så måste man börja i skolan, säger Sofia Jöngren, politisk sakkunnig på Jordbruksdepartementet.
Därför satsar regeringen nu fem miljoner på att förbättra de offentliga måltiderna, pengar som i första hand ska gå till att utarbeta modeller som andra kan ta efter samt till kunskapsspridning.
– Det finns ett tryck i den här frågan just nu och tanken är att få till en nationell samling kring detta, där kommunerna kan lära av varandra, säger Sofia Jörngren, och tillägger att det är ett långsiktigt arbete.

Två miljoner kronor satsas på att öka kompetensen hos personalen som jobbar med skolmat och annan offentlig mat, pengar som kan sökas hos Jordbruksverket av organisationer som arbetar med kompetensutveckling, som exempelvis Skolmatens Vänner, Kost & Näring och NCFF.
Därutöver disponerar Livsmedelsverket en miljon kronor för att tillsammans med berörda parter arbeta med att höja kompetensen hos personalen som jobbar med mat till barn och äldre.
-– Jag hoppas att dessa satsningar verkligen ska göra nytta ute i kommunerna. Det bästa sättet för att få bra mat i alla våra skolor och äldreboenden är att satsa på de människor som varje dag lagar och serverar maten, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Vidare får Miljöstyrningsrådet två miljoner kronor för att kunna stödja kommuner i upphandlingen av närproducerad mat, hjälpa dem att ställa rätt sorts krav.
Men Karin Lidén, ordförande för branschorganisationen Kost & Näring, är inte imponerad:
– Ett par miljoner är en fis i rymden med tanke på att det finns 290 kommuner här i landet. Det bevisar bara hur okunnig man är från politiskt håll om våra förutsättningar och vår verksamhet, säger hon.

Mölndal deltar i projekt om ekologisk mat
Projektets övergripande målsättning är att öka andelen ekologisk mat i skolor och förskolor utan att öka kostnaderna samt att öka medvetenheten hos målgrupperna kökspersonal, lärare, föräldrar och elever.
Under hösten 2009 ansökte Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Mölndal tillsammans med sju andra kommuner i Italien, Kroatien och Tyskland om EU-medel ur programmet "Europe for citizens". Den 22 december meddelades att vår ansökan hade godkänts vilket för Mölndals del innebär ett bidrag med i storleksordningen 150 000 kr.
Går det att öka andelen ekologiskt utan att öka kostnaderna? Projektets övergripande målsättning är att öka andelen ekologisk mat i skolor och förskolor utan att öka kostnaderna samt att öka medvetenheten hos målgrupperna kökspersonal, lärare, föräldrar och elever. De detaljerade målen är att analysera miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter av att öka andelen ekologisk mat och att analysera maten ur ett livscykelperspektiv t.ex. klimatpåverkan och avfallshantering samt att utbyta kunskap om bästa “teknik" inom olika samhällsnivåer (kommun, region m.m.).  
Under våren påbörjas projektet med en konferens i Mölndal Projektet kommer att starta under april/maj i år och pågå till våren 2012.  
De 150 000 kr som Miljö- och hälsoskyddskontoret får ska täcka en del av kostnaderna för att arrangera en öppningskonferens om hållbar utveckling med ett särskilt fokus på livsmedel. Konferensen utgör starten på projektet och kommer att genomföras i slutet av april eller i början av maj. Exakt datum och detaljprogram är inte bestämt ännu. Till öppningskonferensen har vi bjudit in föreläsare från bl.a. EU-kommissionen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Miljöstyrningsrådet.  
Öppningskonferensen följs av tre transnationella möten som kommer att beröra olika fokusområden. Vid det sista transnationella mötet arbetar projektdeltagarna fram ett eller flera förslag till pilotprojekt som genomförs i de deltagande organisationerna. De deltagande organisationerna genomför därefter pilotprojektet och utvärdering sker i samband med projektavslutningen. Mölndals kommun, pressmeddelande 100128

Köpenhamn världsledande på ekologiskt
Just nu är intresset för ekologiska produkter stort bland Köpenhamns restauranger, kaféer och hotell. Den privata sektorn har en ekologisk andel om 10 procent av den totala livsmedelskonsumtionen och 45 procent av maten som serveras i myndigheternas regi: i skolor, på daghem, sjukhus och ålderdomshem är ekologisk. Det betyder att Köpenhamn är världsbäst på ekologi. Försäljningen av ekologiska livsmedel fortsätter att öka och konsumtionen inom den privata sektorn beräknas nå 20 procent inom några år.Köpenhamn världsledande på ekologiskt.
Under Klimatmötet i Köpenhamn, då världens ledare samlades för att försöka hitta en lösning på klimatproblematiken, var 65 procent av maten som serverades ekologisk. 2010-01-22

Växthus är ett miljöproblem
Växthusodlare sprider stora mängder gifter till miljön. En första undersökning som gjorts i skånska åar visar på halter som ligger uppemot tusen gånger högre än vad som bedöms acceptabelt.
– Ett växthus är inte den slutna miljö som man kanske tidigare trott, säger Jenny Kreuger, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU och ansvarig för undersökningen.
Peter Bergkvist, expert på Kemikalieinspektionen, kallar de uppmätta halterna helt oacceptabla. – Vi har varit skeptiska till uppfattningen att växthusen inte påverkar omgivningen, säger han. Nu visar det sig att odlingarna utgör ett reellt problem.
SLU har under flera år undersökt vattendrag i jordbruksmark och mätt halterna av bekämpningsmedel. Arbetet sker på uppdrag av Naturvårdsverket och ingår i programmet för miljöövervakning. I den nya undersökningen har forskarna för första gången undersökt miljön runt växthusodlingar och frilandsodlingar av trädgårdsväxter, bär och frukt. Resultatet visar på halter av bekämpningsmedel som ligger betydligt högre än vad som läcker från jordbruksmark. De flesta proverna togs i Skåne som rymmer mer än hälften av landets trädgårdsnäring. I bäckarna nedströms odlingarna hittades inte mindre än 78 preparat som bland annat dödar svamp eller insekter. De högsta halterna uppmättes i bäckar i västra och nordvästra Skåne där det är tätt mellan växthusen. Och det var ett insektsmedel – imidakloprid – som stack ut vid samtliga slumpmässigt tagna prover. Halterna av medlet var mellan 500 och 1 000 gånger högre än vad Kemikalieinspektionen bedömt acceptabel. Det aktuella medlet har under hösten stått i fokus som tänkbar förklaring till varför bina både här och utomlands blir allt färre. Av Stig Strömkvist Publicerad 28 november 2009

Försäljningen minskar med KRAV-märket

Nyligen offentliggjordes en undersökning som genomförts av Svenska Handelshögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan, som visar att försäljningen av produkter minskar med KRAV-märkningen. Undersökningen är från januari 2008. När produkterna skyltades upp i butikerna med KRAV-märkningen minskade försäljningen med 10 procent, jämfört med om de inte gjorde det. Totalt ingick 57 000 köp i undersökningen i fyra större livsmedelsbutiker.
- KRAV-märkningen är stark och värdefull för den som värnar om miljön, men de som inte är redan frälsta reagerar negativt på märkningen. Undersökningen är en del av en längre studie som pågått sedan 2007 och de senaste resultaten från en mätning som pågår just nu visar att effekten finns kvar, även om de nya resultaten kommer att visa att försäljningsminskningen inte är så stor som den var i den förra mätningen 2008, säger Niclas Öhman som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Undersökningen har fått stort utrymme i medierna där det bland annat talats om en negativ utveckling för KRAV-märkningen.
- Den slutsatsen kan man inte dra, snarare tvärt om, det har skett en positiv utveckling sedan undersökningen 2008, det är färre som är negativa till märkningen. Handelns försäljningssiffror visar också på fortsatta ökningar. Det den visar är att vissa kunder följer ett inarbetat köpbeteende och att de kunder som inte tagit ställning i miljöfrågan blir skrämda av KRAV-märkningen det är där som KRAV måste lägga krutet, säger Niclas Öhman. Ecoweb v. 45

Åtgärda problemen i svensk djurhållning annars slutar vi köpa!

I boken "Monsterbiff till middag" avslöjas djurskyddsproblem i svensk djurhållning. Kor står fortfarande uppbundna, kommer inte ut på bete och antibiotikabehandlas, kycklingarna har ont i benen, kalkonerna lever i mörker och nötkreatursrasen Belgisk Blå smygs in på slakterierna.
Författarna vill ha mer att välja på och information om djurvälfärden på produkten, men för Djurskyddet Sverige räcker det inte. Vi vill ha garantier för att svenska produkter lever upp till åtminstone svensk lagstiftning och branschöverenskommelser.
 - Ska svenska konsumenter kunna dricka mjölk och äta kött med gott samvete måste bönderna, deras organisationer och slakterier ta tag i sina problem! säger Sven Stensson, ordförande för Djurskyddet Sverige. Bokens avslöjande om kalkonuppfödningens djurskyddsproblem måste åtgärdas. Både kyckling och kalkonbranschen bör överväga att byta kyckling och kalkonsort om man inte kommer tillrätta med sina problem.

- Det är också fullständigt oacceptabelt att svenska slakterier och svenska mejeriföreningar tillåter att den extrema Belgisk Blå finnas kvar på gårdar och slaktas på svenska slakterier, säger Sven Stenson. Det handlar om ett löfte till såväl konsumenter som djurskyddsorganisationer, som inte uppfylls. 2010-01-18 Djurskyddet Sverige.

Aranea går samman med Kiwa
Aranea, Sveriges ledande certifieringsorgan inom ekologisk certifiering, och ett helägt dotterbolag till KRAV, går samman med det internationella certifieringsorganet Kiwa, för att kunna ge sina kunder bättre helhetsservice. 

Nu har KRAV och Kiwa skrivit på kontraktet om försäljningen av Aranea. Kiwa kommer att stödja Aranea när det gäller att vidga bredden på de tjänster företaget erbjuder och ge tillgång till Kiwas internationella nätverk och ackrediteringar för jordbruks- och livsmedelsprodukter. KRAV kommer att inrikta sig på att utveckla och följa upp sina regler samt att marknadsföra varumärket KRAV. Aranea bildades 2006 av KRAV som dess operativa enhet med uppgift att certifiera ekologisk produktion enligt KRAVs regler. Samtidigt avreglerades certifieringsverksamheten så att även andra certifieringsorgan fick tillgång till marknaden.

Fokus på regler och varumärket
Som KRAV:s styrelseordförande Bo Berg and VD Lars Nellmer uttrycker det:
”KRAV kan nu koncentrera sig på vidare utveckling av reglerna liksom varumärket KRAV, i syfte att göra KRAV till ett medvetet val för en hållbar livsstil. Vi är övertygade om att Kiwa är rätt ägare för Aranea, för att skapa förutsättningarn för en gedigen framtid. Vi på KRAV kan tänkas dra nytta av samspelet med Kiwa och deras internationella erfarenheter”.
Aranea, Christian Nyrén

Svårt för kostchefer att köpa svensk mat
Enligt undersökningen, som genomfördes i början på sommaren bland kostchefer i Skåne och Halland, tycker två av tre kostchefer att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor.
Kommunala kostchefer vill köpa svensk och närproducerad skolmat. Problemet är att de sällan vet var maten kommer ifrån och att de ser hinder i lagen för att köpa närproducerat, enligt Skolmatens Vänner.
Det är viktigare att skolmaten är närproducerad än att den är ekologisk. Det anser kostcheferna i 39 kommuner i Skåne och Halland som Skolmatens vänner har intervjuat.
– Det finns ett stort fokus på närproducerad mat just nu. Men när det gäller skolrestauranger och kommunal mat så har det varit helt främmande mark, säger Annika Unt Widell på Skolmatens vänner.
Mycket svårt att köpa närproducerat
Enligt undersökningen, som genomfördes i början på sommaren bland kostchefer i Skåne och Halland, tycker två av tre kostchefer att det är ”svårt” eller ”mycket svårt” att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor.
Problemet är lagen om offentlig upphandling. Det är tillåtet för kommunerna att ställa krav på ekologisk odling, men enligt lagen får de inte välja ett livsmedel av ett speciellt märke eller väga in avståndet. Därför kan kommuner och landsting inte ställa krav på att maten ska vara närodlad eller svensk utan måste upphandla inom hela Europa.
–Man kan komma runt det genom att man gör så att de kan lämna anbud på mindre delar av sortimentet, till exempel bara morötter. Man får inte skriva in krav på svensk djurskyddslagstiftning, men man får skriva att grisarna måste ha halm, som de bara har i Sverige, säger Eva Dalenstam, projektledare på Miljöstyrningsrådet, i en artikel i Svenska Dagbladet.
Ser hinder i onödan
Dessutom kan man samordna leveranserna och ha ett centrallager så att små producenter inte själva behöver leverera till 400 skolor.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker att kommunerna ser hinder i onödan. Jordbruksdepartementet har gått igenom lagstiftningen och sett att den inte hindrar kommuner från att köpa närproducerat.
– Mitt råd är att inte göra upphandlingarna så förtvivlat stora, säger Eskil Erlandsson till Svenska Dagbladet, och menar att det kan vara bättre att INTE samarbeta med grannkommunerna om inköp, eftersom bara de största aktörerna då klarar av att lägga ett bud.
Restaurangvärlden, 09-09-16

Okej för kommuner att kräva "svensk standard" på köttet
Miljöstyrningsrådet slår fast att det är okej för en offentlig upphandlare att ställa krav på att kött producerats i enlighet med svenska krav på djurskydd.
Debatten om huruvida det är okej eller inte blev aktuell sedan detta krav framförts av bland annat Laholms kommun. Kritikerna menade att detta krav stängde ute utländska leverantörer.
Miljöstyrningsrådet slår dock fast att det finns utländska producenter som lever upp till svensk standard på djurskyddet. Rådet konstaterar också att de krav som den svenska djurskyddslagstiftningen innebär "inte på något sätt är orimligt hårda".

Miljöstyrningsrådet slår fast att om inte dessa krav ställs vid offentlig upphandling blir svenska bönder dubbelt diskriminerade. "Det verkar orimligt att det offentliga med ena handen skapar en lagstiftning som innebär merkostnader för svenska bönder och med den andra handen köper billigt kött från utländska leverantörer som inte omfattas av de strängare reglerna för djurskydd", skriver rådet.

Tipset till offentliga upphandlare är dock att inte hänvisa till svensk djurskyddslagstiftning vid en upphandling. I stället bör upphandlaren fokusera på några få men betydelsefulla krav i lagstiftningen som innebär höga merkostnader för köttproducenten. Det står då utländska producenter fritt att anpassa sin produktion till kraven om de vill det.
ATL, 15 september 2009

Stor efterfrågan på närproducerad skolmat
Enligt en ny undersökning har kommunala kostchefer en stark önskan om att köpa svensk och närproducerad skolmat. Det anses viktigt att känna till skolmatens ursprung. Men kostcheferna vet inte idag var skolmaten kommer ifrån och ser hinder i lagen för att köpa närproducerat, enligt studien.
- Föräldrar och kostchefer vill att skolmaten ska vara säker att äta och komma nära ifrån, men utifrån kartläggningen kan vi se att önskemålen står långt ifrån verkligheten, säger Annika Unt Widell från Skolmatens Vänner.

Kartläggningen visar att kostcheferna har starka preferenser för närproducerad skolmat. Två av tre kostchefer upplever samtidigt att det är svårt eller mycket svårt att köpa in närproducerad mat till kommunens skolor. 85 procent saknar kunskap om hur mycket som köps in idag och bland övriga kommuner är andelen närproducerat i snitt sju procent.

Enligt Lagen om offentlig upphandling får inga anbudsgivare gynnas eller diskrimineras, alla ska ha samma chans att bli leverantörer av kommunal mat. Men lagen uppfattas av kostcheferna som ett hinder för de mindre producenterna i Sverige. De lokala producenterna möts idag av krånglig byråkrati. Få kommuner jobbar aktivt med att förenkla upphandlingarna så att också de lokala nära producenterna ska komma med i upphandlingen.

- Vi levererar potatis till en privatskola idag, och det vore fantastiskt om eleverna i de kommunala skolorna här i närheten också kunde få äta vår potatis. Men det känns nästan omöjligt idag, säger Marie Westerlund, LRF-medlem och potatisodlare i Södra Sandby i Skåne.

Undersökningen genomfördes under maj - juni 2009 bland kommunernas kostchefer i Skåne län och Hallands län. Samtliga 39 kommuner deltog i undersökningen som genomfördes med postala enkäter samt kompletterande telefonintervjuer. Analysföretaget Argument AB ansvarade för projektet på uppdrag av Skolmatens Vänner.
Annika Unt Widell, Skolmatens, Vänner2009-09-14

Upphandling av närodlat kräver noga ordval
Enligt en undersökning som Skolmatens vänner, sponsrat av LRF, gjort anser kostcheferna i 39 kommuner i Skåne och Halland att närproducerade livsmedel är att föredra men att regler och förordningar i kombination med krav på relativt stora volymer gör inköp från närliggande producenter svåra att genomföra i praktiken.
Men det går det att komma runt EU:s krav på öppen upphandling genom att formulera sina krav annorlunda. Kommuner och andra offentliga upphandlare får ställa krav på att det ska vara ekologiskt, men inte kräva vissa märken eller väga in avståndet. Även jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker att kommunerna gör det svårare än det är.

Formuleringar
- Det går att gå runt det genom att man gör så att de kan lämna anbud på mindre delar av sortimentet säger Eva Dalenstam, projektledare på Miljöstyrningsrådet till Svenska Dagbladet.
- Man får inte skriva in krav på svensk djurskyddslagstiftning, men man får skriva att grisarna måste ha halm, som de bara har i Sverige, säger hon.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson menar också att kommuner kan kräva att livsmedlen "inte flugit och farit över hela jordklotet."
- Våra tjänstemän kom fram till att man kan ställa vilka krav man vill, säger Eskil Erlandsson till tidningen.

Miljösmarta val
Men helt klart är det inte.
Livsmedelsverket ligger sedan en tid tillbaka i tvist med EU-kommissionen över sina formuleringar över miljösmarta val vid offentlig upphandling. Enligt EU-kommissionen bryter man mot EU:s viktigaste principer om fri förighet av varor på den inre marknaden genom att uppmana till att äta närproducerat. Senast den 26 november ska Livsmedelsverket ha reviderat sina råd. ATL.nu

Lokal mad i strid med EU?
SVERIGE OG DANMARK: Både den danske og svenske klimakampagne anbefaler forbrugeren at købe lokalt produceret mad. På den måde sparer man nemlig transport, der udleder CO2. Men i Sverige er fødevaremyndighederne nu ifølge den danske avis Information blevet pålagt at bremse offentliggørelsen af en kampagne med klimavenlige kostråd, fordi den indeholder råd om at købe lokalt producerede fødevarer, og det er imod EUs konkurrenceregler. Den danske kampagne med tilsvarende råd har dog kørt siden 2007, uden at EU har reageret.
Overtrædelsen af EUs regler skyldes, at det er nationalitetsdiskriminerende, når staten opfordrer sine borgere til at foretrække egne produkter frem for de importerede. Juristerne strides nu om, hvor konkrete opfordringerne skal være for at være imod EUs regler. Nogle jurister mener, at generelle råd om at købe lokalt er tilladt, men laver man en mærkningsordning, så man udpeger konkrete varer, som man anbefaler kunderne at købe, vil det derimod være en handelshindring.  16-09-2009

Bricklöst i matsalen rena vinsten
När personalen upptäckte att det förekom mobbning på brickorna i skolmatsalen bestämde man sig för att ta bort brickorna. Det visade sig vara rena vinsten.

Skoleleverna skrev kränkande saker om sina skolkamrater på brickorna i matsalen. Bricka efter bricka fick plockas bort och till slut bestämde sig personalen för att prova ta bort brickorna helt.
- Tre dagar senare ringer personalen och berättar att de har tomma sopsäckar. Svinnet hade minskat något helt otroligt, säger kostchefen för skolmåltiderna Marianne Schröder Mågård.

Tar mindre mat
Utan brickor lastar inte eleverna på så mycket mat. Och det betyder mindre svinn. Bolagsskolan i Kiruna har tillsammans med skolor i sju andra kommuner ingått i en utredning där Naturvårdsverket har mätt svinnet i matsalarna. Före mätningen slängde eleverna på Bolagsskolan ungefär 50 gram mat per elev och dag. Sedan brickorna togs bort är siffran nere i 23 gram tallriksskrap per elev och dag.
- Det är en minskning med 40 procent och innebär en besparing på mellan 400.000 och en miljon kronor per år, beroende på vad som slängs, säger Marianne Schröder Mågård. 
- Sparar vi pengar så kan vi behålla den standard vi har i dag och fortsätta servera lax och renskav. Vi går också över till ekologiska livsmedel, men det kostar och ska rymmas inom ramen, säger Marianne Schröder Mågård.

Inte lika mycket sopor
När brickorna togs bort så minskade användningen av el, vatten och kemikalier i disken. Nu slipper också personalen diska alla brickorna och har mindre sopor att hantera. 
Brickorna ska nu successivt tas bort i samtliga skolor i Kiruna. Samtidigt går också Marianne Schröder Mågård och personalen nu ut och informerar skolpersonalen i Kiruna om skolköket.

Fakta
Totalt har Kirunas skolor ett tallrikssvinn på 16-35 ton mat per år. I hela Sveriges skolor är motsvarande siffra hisnande 5.000-15.000 ton mat per år.80 procent av Sveriges kommuner har inga brickor i skolmatsalarna. 

Norrbottens kuriren
asa.poromaa@kuriren.com

Trots finanskris: Dansk ekoförsäljning ökar med 10 procent

Den senaste statistiken från Danmark tyder på att invånarna i grannlandet fortsätter at handla ekologiskt även i kärva tider. Siffrorna visar på fortsatta ökningar och detaljhandelns försäljning av ekologiska produkter har hittills ökat med 10 procent under 2009. Ökningen är dock betydligt mindre än under 2008, då försäljningen ökade med 29 procent.
Trenden är att de konsumenter som handlar ekologiskt köper allt fler ekologiska varor i fler kategorier.
- Medvetenheten ökar bland konsumenterna när det gäller sundhet, rent dricksvatten och miljö. Därför väljer markant fler ekologiska produkter, säger Henrik Hindborg, marknadschef hos Ökologisk Landsförening.

Europeisk ekohandeln drabbas ojämnt av finanskrisen

Medan ingen nämnvärd tillbakagång i handeln med ekoprodukter kan märkas i Tyskland och Frankrike så minskar den ekologiska försäljningen tydligt i Storbritanniens dagligvaruhandel. Enligt marknadsanalysföretaget TNS Worldpanel har försäljningen fram till i februari under ett år minskat med 20 procent. Tillbakagången eskalerade när Storbritannien gick in i recession under september månad 2008. Enskilda produktgrupper som tillexempel bröd minskade med över 30 procent. I den tyska fackhandeln sjönk ekoförsäljningen med 1 procent under årets första kvartal. Ecoweb och Biofach (maj 09)

Bregott Ekologisk nu i större förpackning

Ekologiska produkter har fått ett stort genomslag i Sverige och svenska konsumenter väljer i allt större utsträckning naturliga, ekologiska matvaror. I och med den växande konsumtionen och den allt bredare målgruppen har efterfrågan på större förpackningar av ekologiska alternativ ökat. Arla har idag världens bredaste sortiment av ekologiska mejerivaror och lanserade Bregott Ekologisk redan 2002, då i en 300 g förpackning. Nu breddas Bregotts sortiment med Ekologisk 600 g anpassad för större hushåll samt för foodservice sektorn. April 09, Arla pressmeddelande.

Mer klimatsmart mat på Max Hamburgerrestauranger
I samband med klimattoppmötet i Köpenhamn lanserade Max falafel på alla restauranger i hela Sverige. Den ekologiskt producerade falafeln i Falafelburgaren blir Max miljövänligaste burgare, med en klimatpåverkan på endast 0,2 kg CO2 vilket är en tiondel så låg påverkan som en vanlig hamburgare.
– Det är passande att lansera falafeln under klimattoppmötet i Köpenhamn, säger Max VD Richard Bergfors. Den breddar vårt vegetariska sortiment och är dessutom ett bra val ur klimatsynpunkt. Tillsammans med klimatmärkningen ger vi konsumenterna möjlighet att påverka sitt och vårt klimatavtryck, fortsätter Bergfors.
Precis som alla andra produkter på Max meny är falafeln klimatmärkt. Produktionen av en falafelburgare har en klimatpåverkan som motsvarar endast 0,2 kg koldioxid, vilket gör den till det klimatvänligaste alternativet bland alla Max burgare. Som jämförelse bidrar en vanlig hamburgare med utsläpp motsvarande 1,7 kg koldioxid och fiskburgaren, som är bra ur klimatsynpunkt med 0,4 kg. Pressmeddelande Max Hamburgare, 2009-12-09

Historiskt samarbete: Danmark, Finland och Sverige tillsammans på BioFach 2010 Den 17 till 20 februari år 2010 är det åter igen dags för världens största ekologiska mässa, BioFach på Nürnbergmässan i Tyskland, att slå upp portarna. Arrangörerna förväntar sig närmre 50 000 besökare och runt 2 700 utställare från hela världen.
Den svenska branschen brukar vara väl representerad på mässan, både i form av besökare och utställande företag. Även 2010 anordnar svenska Exportrådet en subventionerad samlingsmonter där svenska utställare kan ställa ut till halva det ordinarie priset.
Nytt för i år blir att de skandinaviska länderna ställer ut till sammans. Sverige och Finland samarbetade redan 2009 under namnet Organic North, men nu tillkommer alltså även Nordens ekogigant - Danmark.
- Detta är unikt, inte sedan Kalmarunionen har några liknande samarbetsförsök gjorts, sade Klaus Bentzen, exportchef hos Ökologisk Landsförening, glatt under presskonferensen när samarbetet blev officiellt.
- Vår förhoppning är att väcka mer uppmärksamhet på mässan och att fler svenska företag ska bli intresserade av att delta på mässan, sade Mona Hedenskog, som är ansvarig för Exportrådets satsning på BioFach.
- Vi kommer att vara i hall 1, vilket är ett mycket attraktivt läge. Jag tror de nordiska länderna kommer att ha stor glädje av varandra, sade Hansuno Krisch som är Nürnbergmässans representant i Sverige.  Ecoweb v. 45

40 procent ekologiskt i italienska skolkök
Varje dag serveras 4,3 miljoner portioner i de italienska skolorna och förskolorna till barn från 3 år upp till sjätte klass. I snitt utgör ekologiska råvaror cirka 40 procent av måltiderna. Antalet ekologiska utspisningar har stigit från 64 stycken 1996 till nästan 800 stycken år 2008 och antalet växer stadigt.
Skolmaten finansieras genom att föräldrarna betalar för skolmaten, cirka 50 kronor per dag och att  kommunerna dessutom betalar 20-40 procent. Några kommuner inkomstreglerar kostnaden för skolmaten.
- I Italien spelar den offentliga utspisningen en viktig roll både för utvecklingen av ett hållbart jordbruk och miljön. Den ekologiska kosthållningen bidrar samtidigt till folkhälsan, säger Roberto Spigarolo, som forskar på skolmat på universitetet i Milano till Økologisk Jordbrug. Ecoweb v. 45

Rekordförsäljning av KRAV-märkt fisk
Fisk är den kategori bland de KRVA-märkta varorna som vuxit mest under 2008. Siffror från Statistiska Cecntralbyrån visar att försäljningen av KRAV-märkt fisk tiodubblades förra året. Under 2007 stod KRAV-märkt fisk för 0,3 procent av den totala fiskförsäljningen, under 2008 var andelen 3 procent
- Den här ökningen kommer att fortsätta. Från och med i år finns den frysta KRAV-märkta torsken hos alla butikskedjor, säger Pia Högström som är KRAV´s marknadschef.
Antalet KARV-märkta fiskprodukter ökar kraftigt. Krav-märkta räkor har funnits i snart fem år och därefter kom sill. Nu finns KRAV-märkt fryst torsk, kolja, sej, burfångad havskräfta och flera förädlade produkter. 2009-10-13

Ängavallen får matpris
Tidningen Allt om Mat delar ut sitt Stora Matpris 2009 till Ängavallen och dess grundare och vd Rolf Axel Nordström.
I juryns motivering står det bland annat att Rolf Axel Nordström och Ängavallen står för ett uthålligt och ekologiskt entreprenörskap som inspirerar både små och stora matproducenter i Sverige.  Juryn lovordar också Ängavallens respekt för jorden och djurens välmående samt affärsidén som omfattar hela kedjan från djuruppfödning och slakteri till gårdsbutik, mejeri, restaurang och hotell. ATL.nu, 6/11-09

Stort miljöpris till KRAV-fiskare
Bröderna Charles och Robert Olsson, Sveriges enda KRAV-certifierade räkfiskare, vann årets Änglamarks pris, ett stipendium på 100 000 kronor och ett av Sveriges största miljöpriser.
- Det är helt otroligt att vi har fått den här uppskattningen. Och att priset är instiftat av Hasse Alfredson. Det är en stor ära och det är mycket omtumlande. Vi har nog inte riktigt förstått att vi vann, säger Robert Olsson.
Robert och Charles Olsson har varit KRAV-certifierade i snart sex år. De använder till exempel inte azofärgämnen för att färga räkorna röda, som en del andra fiskare gör.
- Det är nödvändigt att vi, yrkesfiskare, också visar att vi bryr oss och att vi är ansvarsfulla. KRAV-certifieringen har hjälpt oss att få trovärdighet för vad vi gör, säger Robert Olsson.
Änglamarkspriset är ett stipendium på 100 000 kronor och har delats ut sedan 2002. Ekocentrum i Göteborg och Sigtuna är några av vinnarna genom åren.

Juryns motivering:
Det är personerna i det lilla företaget som gör det stora jobbet och som i vardagen gör stor skillnad. Stipendiaterna visar på ett tydligt sätt att varje individ har möjlighet att påverka vår gemensamma miljö om man gör det utifrån sin egen verklighet och med ett engagemang som entusiasmerar andra. Årets stipendiater är inte färglösa även om de besvärat sig att göra ett sådant undantag. KRAV, 20091105

Ica: -Fantastiskt med ökning i lågkonjunktur efter rekordår

Ica står för cirka en tredjedel av försäljningen av ekologiska produkter i detaljhandeln. Försäljningen av ekoprodukter fortsätter att öka och  efter tredje kvartalets slut har försäljningen ökat med 5 procent jämfört med försäljningen under rekordåret 2008 då försäljningen ökade med 57 procent.
- Det är fantastiskt att kunna öka på ett rekordår i en lågkonjunktur och det är något som vi är väldigt nöjda med. Vi räknar med ett positivt avslut på året och att vi ökat försäljningen när vi summerar resultatet för hela året, säger Kerstin Lindvall som är Ica´s miljöchef.
- Mejerivaror står för mer än 30 procent av vår totala ekoförsäljning. Det händer väldigt lite i sortimentet när det gäller nya produkter. Vi har inte sett några stora produktlanseringar på länge, i stil med Arlas konvertering av A-filen för några år sedan, det skulle behövas något sådant för att ge kategorin en knuff framåt. Vi kan inte sälja mer i dagsläget, vi säljer de varor vi får in, säger Kerstin Lindvall. Ecoweb v. 45

Axfood ökar 30 procent på ekologiskt

När försäljningssiffrorna efter det tredje kvartalets slut är klara hos Axfood visar det sig att den ekologiska försäljningen ökat med något mer än 30 procent under perioden. Under 2008 ökade försäljningen med 63 procent över hela året. Axfood står för cirka 10 procent av den totala ekoförsäljningen i detaljhandeln.
- Det är framför allt ägg som har ökat ordentligt. Bland Garant ekologiska varor, vårt eget ekologiska varumärke, är det ägg som är storsäljaren. Allt fler konsuenter väljer ekologiska ägg på grund av de högre djuromsorgskraven, säger Ingmar Kroon som är informationschef hos Axfood. Ecoweb v. 45

SIA Glass ökar igen på den svenska glassmarknaden

Glassåret 2009 kan nu summeras med glada mungipor och svarta siffror: 1 miljon sålda ekologiska glasspinnar på IKEAs varuhus. SIA Glass har 60-70 procent av eko-glassmarknaden.
SIA Glass har i nuläget cirka 60-70 procent av den växande eko-glassmarknaden. Ett svårslaget rekord är kanske de 1 miljon ekologiska vaniljpinnar från SIA Glass som sålts på IKEA runt om i hela landet. Från och med i vår finns en ekologisk vaniljpinne även i SIA Glass stycksakssortiment. För varje såld glasspinne går 1 krona till BRIS (Barnens Rätt I Samhället).
– Vi har ambitionen att göra Sveriges grönaste glass, och vi ser resultat av vår satsning på flera områden. Traditionen att tänka grönt är djupt rotad i vår företagskultur. Där har vi ett naturligt försprång. Att vi sedan producerar vår glass i Sverige och distribuerar så klimatvänligt det bara går är förstås också viktigt, säger Rolf Frid. Pressmeddelande Sia-glass jan 2010.

Lunds kommun och Uppsala läns landsting toppar Ekomatsligan 2009
Bägge har rapporterat en ekologisk andel på 25,1 % och är därmed bäst i Sverige på ekologisk mat. Det visar EkoMatCentrums årliga sammanställning av de kommunerna och landstingen som är bäst på inköp av ekologiskt.

Vi frågar de bägge ”vinnarna” Jan Wikström, projektledare på Uppsala läns landsting och Gertrud
Sonesson, kostchef i Lund, drygt 25 procent ekologiska råvaror i inköp - hur gör ni?

- Vi har jobbat strategiskt under ett antal år med att köpa in ekologiska livsmedel. I grunden finns ett
politiskt mål som togs 2006, 33 % ekologiskt till 2010. Med stöd av 1,5 miljoner extra årligen i budget
har man kunnat fasa in ekologiska produkter såsom kaffe, frukt och grönsaker, säger Jan Wikström.

- I Lund är det ett rejält teamwork som lett till 25 % ekologiskt, säger Gertrude Sonesson. Ett tydligt
och starkt politiskt initiativ, ”Lundaeko togs” 2006. Det innefattar alla verksamheter i kommunen och
lyder, 40 % ekologiska inköp 2012. Stöttor på vägen har varit diplom och premier. Bäst har
omsorgsförvaltningen lyckats, från 1,6 % till 27 % ekologiskt på tre år. Inga extra pengar har avsatts,
allt har skett inom befintlig budget och det har sporrat alla till att hitta nya lösningar.

Det är 29 kommuner, landsting och stadsdelar som har klassat in i årets Ekomatsliga. Samtliga har en
ekologisk inköpsandel på minst femton procent. Lunds kommun och Uppsala läns landsting koras
tillsammans till ”Vinnare av Ekomatsligan 2009” med 25,1 procent ekologiska inköp vardera.
På andra plats ligger Åre med 23,7 procent, på tredje plats med 23,5 procent ekologiskt ligger Malmö
stad. Uppsala landsting och Lunds kommun har länge legat och nosat på toppen av Ekomatsligan men
inte riktigt nått ända fram förrän nu.

- Det är ingen tillfällighet att Lund och Uppsala läns landsting tillsammans med 27 andra kommuner
och landsting nått minst 15 % ekologiskt. Strategiska politiska beslut, långsiktigt arbete med
upphandlingen, val av ekologiska produkter, ändrade recept och menyer, utbildning, information och
uppmuntran och inte minst en handfull eldsjälar är viktiga ingredienser för att lyckas med
ekosatsningar och nå höga ekomål i offentlig sektor, säger Eva Fröman på EkoMatCentrum.

Studien, som ligger till grund för Ekomatsligan har gjorts av EkoMatCentrum – Informationscentrum
för Ekologiska Produkter i samarbete med Miljöresurs Linné i Växjö och Ekologiskt Marknadscentrum i Malmö, visar att den ekologiska inköpsandelen ligger på 9,3 procent i den offentliga sektorn. Det är en 21-procentig ökning av andelen ekologiska livsmedel i kommuner och landsting mellan 2007 och 2008. En kommun och ett landsting har nått regeringens mål: ”25 % ekologiskt i offentlig verksamhet till 2010” och fler kommer att nå målsnöret innan 2010 är till ända. EkoMatCentrum nov 2009

25 % ekologiskt i offentlig sektor – målsnöret nått!
Lunds kommun och Uppsala läns landsting har redan nått regeringens mål ”25 % ekologiskt i
offentlig verksamhet”. 29 förvaltningar har mer än 15 procent ekologiskt.

Detta visar senaste
statistiken från EkoMatCentrum, Ekologiskt Marknadscentrum och Miljöresurs Linnés årliga undersökning av inköpen av ekologisk mat i offentliga kök. 9,3 % av inköpta livsmedel i kommuner och landsting var ekologiska 2008, som
undersökningen gäller. De ekologiska inköpen fortsätter att öka i offentlig sektor. Det finns
inga tecken på avmattning pga av en begynnande finanskris i landets kommuner och landsting. En ökning av de ekologiska inköpen med dryga 20 % från 7,7 % till 9,3 % är ett strålande resultat.

- Det är fantastiskt att 29 kommuner och landsting har en ekologisk inköpsandel på mellan 15
och 25 %. Det tyder på att fler kommuner och landsting, liksom Lund och Uppsala läns
landsting redan gjort, kommer att nå regeringens mål 25 % ekologiskt till 2010, säger Eva
Fröman på EkoMatCentrum som ansvarat för undersökningen.

Skåne läns kommuner hade störst andel ekologiskt i Sverige 2008, 13,9 %, tätt följt av Stockholm, Jämtland, Dalarna och Gotlands län. Lägst andel ekologiskt hade norrlandslänen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
Vi frågar Karin Lidén, kostchef i Kramfors kommun. Varför är intresset för ekologiskt så
svagt i flera av de nordligaste länen av Sverige?

- Jag vet inte riktigt, säger Karin Lidén. Men det kan vara så att man inte riktigt kommit igång
ännu i de här länen. Klimatfrågan diskuteras även här och jag kan se en öppning för de här
frågorna framöver.

Att handla klimatsmart mat står högt på dagordningen i många kommuner och landsting.
Intresset för närproducerat och rättvisemärkt kompletterar i allt större utsträckning det
ekologiska. EkoMatCentrum nov 2009

Stort miljöpris till KRAV-fiskare

Bröderna Charles och Robert Olsson, Sveriges enda KRAV-certifierade räkfiskare, vann årets Änglamarks pris, ett stipendium på 100 000 kronor och ett av Sveriges största miljöpriser.
- Det är helt otroligt att vi har fått den här uppskattningen. Och att priset är instiftat av Hasse Alfredson. Det är en stor ära och det är mycket omtumlande. Vi har nog inte riktigt förstått att vi vann, säger Robert Olsson.
Robert och Charles Olsson har varit KRAV-certifierade i snart sex år. De använder till exempel inte azofärgämnen för att färga räkorna röda, som en del andra fiskare gör.
- Det är nödvändigt att vi, yrkesfiskare, också visar att bryr oss och att vi är ansvarsfulla. KRAV-certifieringen har hjälpt oss att få trovärdighet för vad vi gör, säger Robert Olsson.
För tio år sedan började KRAV utveckla ett samarbete för regler om hållbart fiske. Reglerna var färdiga och förankrade i branschen 2004 och den första KRAV-märkta produkten kom till julen 2006, KRAV-märkt senapssill. Bröderna Olsson tog fram den andra produkten, KRAV-märkta räkor.
- Vi är oerhört glada och gratulerar Charles och Robert till den fina utmärkelsen. De har gjort ett stort arbete i många år och var bland de första svenska fiskare som blev KRAV-certifierade och det är vi naturligtvis särskilt stolta över, säger Lars Hällbom, Regelchef, KRAV.
Änglamarkspriset är ett stipendium på 100 000 kronor och har delats ut sedan 2002. Ekocentrum i Göteborg och Sigtuna är några av vinnarna genom åren.
Juryns motivering:
Det är personerna i det lilla företaget som gör det stora jobbet och som i vardagen gör stor skillnad. Stipendiaterna visar på ett tydligt sätt att varje individ har möjlighet att påverka vår gemensamma miljö om man gör det utifrån sin egen verklighet och med ett engagemangsom entusiasmerar andra. Årets stipendiater är inte färglösa även om de besvärat sig att göra ett sådant undantag. KRAV, 20091105

Ängavallen får matpris
Tidningen Allt om Mat delar ut sitt Stora Matpris 2009 till Ängavallen och dess grundare och vd Rolf Axel Nordström.

Ica: -Fantastiskt med ökning i lågkonjunktur efter rekordår

Ica står för cirka en tredjedel av försäljningen av ekologiska produkter i detaljhandeln. Försäljningen av ekoprodukter fortsätter att öka och  efter tredje kvartalets slut har försäljningen ökat med 5 procent jämfört med försäljningen under rekordåret 2008 då försäljningen ökade med 57 procent.
- Det är fantastiskt att kunna öka på ett rekordår i en lågkonjunktur och det är något som vi är väldigt nöjda med. Vi räknar med ett positivt avslut på året och att vi ökat försäljningen när vi summerar resultatet för hela året, säger Kerstin Lindvall som är Ica´s miljöchef.
Kategorier som går bra är till exempel frukt och grönsaker som ökar med 10 procent och kaffe, te och chokladdryck som ökar med 20 procent. Försäljningen av mejeriprodukter är däremot oförändrad. Eftersom mejeri står för en stor del av försäljningen så får det stor påverkan på slutresultatet för den totala ekoförsäljningen.
- Mejerivaror står för mer än 30 procent av vår totala ekoförsäljning. Det händer väldigt lite i sortimentet när det gäller nya produkter. Vi har inte sett några stora produktlanseringar på länge, i stil med Arlas konvertering av A-filen för några år sedan, det skulle behövas något sådant för att ge kategorin en knuff framåt. Vi kan inte sälja mer i dagsläget, vi säljer de varor vi får in, säger Kerstin Lindvall. Ecoweb v. 45

Axfood ökar 30 procent på ekologiskt

När försäljningssiffrorna efter det tredje kvartalets slut är klara hos Axfood visar det sig att den ekologiska försäljningen ökat med något mer än 30 procent under perioden. Under 2008 ökade försäljningen med 63 procent över hela året. Axfood står för cirka 10 procent av den totala ekoförsäljningen i detaljhandeln.
- Det är framför allt ägg som har ökat ordentligt. Bland Garant ekologiska varor, vårt eget ekologiska varumärke, är det ägg som är storsäljaren. Allt fler konsuenter väljer ekologiska ägg på grund av de högre djuromsorgskraven, säger Ingmar Kroon som är informationschef hos Axfood. Ecoweb v. 45

Försäljningen minskar med KRAV-märket

Nyligen offentliggjordes en undersökning som genomförts av Svenska Handelshögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan, som visar att försäljningen av produkter minskar med KRAV-märkningen. Undersökningen är från januari 2008. När produkterna skyltades upp i butikerna med KRAV-märkningen minskade försäljningen med 10 procent, jämfört med om de inte gjorde det. Totalt ingick 57 000 köp i undersökningen i fyra större livsmedelsbutiker.
- KRAV-märkningen är stark och värdefull för den som värnar om miljön, men de som inte är redan frälsta reagerar negativt på märkningen. Undersökningen är en del av en längre studie som pågått sedan 2007 och de senaste resultaten från en mätning som pågår just nu visar att effekten finns kvar, även om de nya resultaten kommer att visa att försäljningsminskningen inte är så stor som den var i den förra mätningen 2008, säger Niclas Öhman som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Undersökningen har fått stort utrymme i medierna där det bland annat talats om en negativ utveckling för KRAV-märkningen.
- Den slutsatsen kan man inte dra, snarare tvärt om, det har skett en positiv utveckling sedan undersökningen 2008, det är färre som är negativa till märkningen. Handelns försäljningssiffror visar också på fortsatta ökningar. Det den visar är att vissa kunder följer ett inarbetat köpbeteende och att de kunder som inte tagit ställning i miljöfrågan blir skrämda av KRAV-märkningen det är där som KRAV måste lägga krutet, säger Niclas Öhman. Ecoweb v. 45

Historiskt samarbete: Danmark, Finland och Sverige tillsammans på BioFach 2010

Den 17 till 20 februari år 2010 är det åter igen dags för världens största ekologiska mässa, BioFach på Nürnbergmässan i Tyskland, att slå upp portarna. Arrangörerna förväntar sig närmre 50 000 besökare och runt 2 700 utställare från hela världen.
Den svenska branschen brukar vara väl representerad på mässan, både i form av besökare och utställande företag. Även 2010 anordnar svenska Exportrådet en subventionerad samlingsmonter där svenska utställare kan ställa ut till halva det ordinarie priset.
Nytt för i år blir att de skandinaviska länderna ställer ut till sammans. Sverige och Finland samarbetade redan 2009 under namnet Organic North, men nu tillkommer alltså även Nordens ekogigant - Danmark.
- Detta är unikt, inte sedan Kalmarunionen har några liknande samarbetsförsök gjorts, sade Klaus Bentzen, exportchef hos Ökologisk Landsförening, glatt under presskonferensen när samarbetet blev officiellt.
- Vår förhoppning är att väcka mer uppmärksamhet på mässan och att fler svenska företag ska bli intresserade av att delta på mässan, sade Mona Hedenskog, som är ansvarig för Exportrådets satsning på BioFach.
- Vi kommer att vara i hall 1, vilket är ett mycket attraktivt läge. Jag tror de nordiska länderna kommer att ha stor glädje av varandra, sade Hansuno Krisch som är Nürnbergmässans representant i Sverige.
Företag som är intresserade av att delta på BioFach med Exportrådets hjälp är välkomna att kontakta Mona Hedenskog på Svenska Exportrådet: 08-588 66 000. Ecoweb v. 45

Rekordförsäljning av KRAV-märkt fisk
På ett år tiodubblades försäljningen av KRAV-märkt fisk. Under 2007 stod KRAV-märkt fisk för 0,3 procent av Sveriges totala försäljning av fisk. 2008 var andelen 3,0 procent, visar siffror från Statistiska centralbyrån.

- Vi är jätteglada att konsumenterna aktivt väljer vår KRAV-märkta fisk som vi jobbat många år med att få fram. För bara en krona mer än annan torsk får konsumenten ett uthålligt matval. Det här visar att medvetenheten ökat så att det även syns i försäljningssiffrorna, säger Pia Högström, KRAVs marknadschef.

Fisken är den kategori inom ekologiska livsmedel som vuxit mest under 2008.

- Den här ökningen kommer att fortsätta. Från och med i år finns den frysta KRAV-märkta torsken hos alla butikskedjor, säger Pia Högström.

Statistiken, som är framtagen av SCB, visar att ekologiska livsmedel stod för 3,4 procent av 2008 års totala försäljning. Det är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med året innan. Mejerivaror och grönsaker är de grupper där den ekologiska försäljningen har störst marknadsandelar, 7 respektive 6,1 procent.

Fakta KRAV-märkt fisk:
KRAV-märkt fisk och skaldjur är en möjlighet för alla som vill verka för ett hållbart fiske. Mängden produkter från det KRAV-märkta fisket ökar nu kraftigt på marknaden.Först ut var räkor, sedan kom sillen och nu har KRAV-märkt fryst torsk, kolja, sej, burfångad havskräfta och ett antal förädlade produkter kommit i snabb takt. De tre ledande begreppen för KRAV-certifierat fiske är säkra metoder, hållbara bestånd och spårbarhet.
KRAV, 2009-09-24 16:03

Rekord för livsmedelsförsäljningen
Försäljningen av livsmedel och drycker slog rekord under förra året. Bland annat tack vare ökad försäljning av de dyrare ekologiska produkterna.

Enligt TT som citerar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, sålde den svenska detaljhanden livsmedel för 206 miljarder kronor under 2008. Det är en ökning jämfört med 2007 på 5,7 procent.
Den sålda volymen har dock inte ökat. I stället har konsumenterna betalat mer för produkterna. Mest ökade priserna på frukt, mejerivaror, oljor, fetter, bröd och spannmålsprodukter. Vad gäller volym ökade försäljningen av kött mest, därefter följer mjölk, ost och ägg.

Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade under 2008 och står nu för 3,4 procent av den totala försäljningen av livsmedel. Bäst säljer ekologiska mejerivaror och ekologisk frukt. Däremot har konsumenternas intresse för ekokött dalat något.TT

Handeln ratar EU:s kravmärkning
De tre livsmedelskedjorna Ica, Coop och Axfood väljer alla att satsa på den svenska Kravmärkningen för kött i sina butiker. De ratar därmed Scan som valt EU:s motsvarande ekologimärkning.
Enligt Scan, som lämnat Kravmärket till förmån för märkningen EU-ekologiskt, är det få skillnader mellan de olika märkningarna. Men handeln håller inte med och väljer därför andra leverantörer av ekokött än Scan.

– KRAV GER ETT BÄTTRE DJURSKYDD och tillåter grisarna att böka och beta. Djurskydd kommer högt upp på konsumenternas lista och Krav ger det mervärde de betalar för, förklarar Åsa Domeij, chef för miljö och socialt ansvar på Axfood, till tidningen Land Lantbruk.

Enligt handeln är den stora skillnaden att EU:s regler utgår från miljön, medan Kravmärkningen utgår både från miljön och från djurhållningen. Därför har bland annat kedjorna Axfood, Coop och Ica valt att använda leverantörer som använder Kravmärkningen, trots att det är brist på ekologiskt märkt kött i Sverige. Dagens Handel 2009-09-28

Köpenhamns skolmat 75 procent ekologisk
Köpenhamn blir nu en föregångare när det gäller att satsa på ekologisk mat till skolbarnen. Nu lanseras stadens nya förordning för skolmaten och i den fastställs bland annat att 75 procent av maten ska vara ekologisk.
-Det är jättebra att Köpenhamns kommun går före på det ekologiska området. Konsumentundersökningar visar att barnfamiljer har stort fokus på ekologi i valet av livsmedel. Jag hoppas därför att det blir stor uppbackning från föräldrarna till en ekologisk matsedel i skolorna, säger Evald Vestergaard som är vd för Økologisk Landsforening.
Maten förbereds i ett centralkök och levereras sedan ut till skolorna, där eleverna själva ansvarar för att färdigställa den, allt enligt det framtagna EAT-konceptet, som är ett samarbete mellan Köpenhamns Mathus, Barn- och ungdomsförvaltningen och skolorna. I konceptet får skolorna extra resurser, råd och vägledning för att organisera skollunchen som en integrerad del av skolans verksamhet.
Ecoweb

Globala fiskmärkningen MSC bäst i test

Globala fiskmärkningen MSC bäst i test
Den globala miljömärkningen av fisk – Marine Stewardship Council, MSC – toppar en ny rankning för miljömärkning av fisk. Flera andra certifieringssystem för vildfångad fisk behöver bli bättre, visar rapporten som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. – Det är positivt att MSC klarar den höga ribban. Nu hoppas vi att fler skärper kraven så att de bidrar till en effektiv och hållbar fiskeriförvaltning, säger Lasse Gustavsson på WWF. 20100119
Undersökningen jämför och rankar sju olika miljömärkningssystem för vildfångad fisk. Bland annat bedöms hur pass effektiva miljömärkningarnas kriterier är på vägen mot friskare hav och hållbara fiskbestånd. Högst på listan hamnar MSC som klarar 95 % av de ställda kraven i rapporten ”Assessment of On-Pack, Wild-Capture Seafood Sustainability certification Programmes and Seafood Ecolabels”. Den har tagits fram av Accenture development Partnerships (ADP) på uppdrag av WWF.

Jämfört med MSC får fiskcertifieringar som Naturland, Friends of the Sea och KRAV mycket lägre betyg. De lever upp till 26-65 % av kraven. Det beror bl a på bristande kriterier för hur de ska nå ett hållbart fiske och välmående havsekosystem. Också brister i transparens och information ger låga omdömen.

- De tio senaste åren har certifieringen av fisk ökat starkt och många miljömärkta fiskprodukter har sett dagens ljus. Det är en signal om att både konsumenter och fiskproducenter ställer krav på ett mer hållbart fiske, säger Inger Näslund, fiskexpert på WWF.
Med ett växande antal miljömärkningar med olika kriterier ökar också risken för förvirring. Förtroendet kan då minska hos inköpare och konsumenter.
- Vi hoppas att granskningen lyfter fram oklarheter och bidrar till att förbättra märkningen. Då är den till nytta för både producenter och konsumenter, avslutar Inger Näslund.

Resultat av rankningen:

MSC (global märkning med bas i London) 95,63 %
Naturland (tysk)                                        64,56 %
Friends of the Sea (italiensk)                     55,83 %
KRAV (svensk)                                           50,00 %
AIDCP (amerikansk)                                   48,06 %
Marine Eco-label japan (MEL Japan)           40,29 %
Southern Rocklobster (australiensisk)       26,70 %

Livsstilen påverkar halten av bekämpningsmedel i kroppen

Räcker maten om alla odlar ekologiskt?

De senaste veckorna har det pågått en intensiv mediadebatt om ekologiskt lantbruk startad av Marit Paulsens bok "Lurad av laxen". Ekologisk produktion ger bara halva skörden och kan inte försörja världen, skriver hon. Ekomat är en lyx för "rika, vita människor som har betalningsvilja och betalningsförmåga".
   Medialt spännande med många tvärsäkra påståenden, och boken är säkert avgörande för om Marit ska lyckas göra comeback som EU-parlamentariker i det stundande valet. Däremot är det sämre beställt med faktakoll och referenser.
Här kommer några länkar till vidare läsning av olika slag för den som vill veta varför ekologiskt lantbruk - tvärtemot vad Marit Paulsen säger - betyder större livsmedelssäkerhet för de allra flesta människor i världen.
 
Ekologiska Lantbrukarnas ordförande Elin Rydström i ATL 24 april:
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=53023
(Vi återkommer också på debattplats i Land Lantbruk den här veckan och i Jordbruksaktuellt nästa vecka.)

Kemikalieinspektionens generaldirektör Ethel Forsberg i SvD 21 april:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2769853.svd

Räcker maten om hela världen odlar ekologiskt? Artikel i Ekologiskt lantbruk
5/2008:
http://www.ekolantbruk.se/tidningen/artiklar/pdf/2008/508matforalla.pdf

Fyra forskare på Centrum för Uthålligt Lantbruk vid SLU:
http://www.cul.slu.se/nyheter/index.asp#ekoworld

Naturskyddsföreningen, diverse bl a en intressant dokumentation från ett projekt i Etiopien: http://tinyurl.com/dknmep

Veckans Ekolantbruk, maj 2009

Svårt nå regeringens mål

Regeringen vill att en fjärdedel av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast år 2010. Men med stigande matpriser kan det målet bli svårt att nå.
På Ekocentrum i Sigtuna följer man inköpen av ekologiska varor inom offentlig sektor. Den senaste sammanfattningen, för år 2006, visade att ungefär 6 procent av all mat som köptes in var ekologisk.
- Det var en ökning jämfört med tidigare år. Förra årets siffror ska vara klara nu i oktober och vi hoppas att det ökat lite till, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekocentrum.

Men när livsmedelspriserna nu går upp finns risk för att den ekologiska maten ersätts med billigare alternativ framöver.
- Ja, det finns tendenser till att man nu skippar det ekologiska för att det blir för dyrt. En del kommuner försöker rädda budget genom att sluta köpa ekologiskt, säger Eva Fröman.

Organisationen Krav ser dock inte att andelen ekologisk mat har minskat ännu. Men det kan vara på gång.
- Den ekologiska maten ökar de facto fortfarande. Däremot ser vi nu att en del storkök gått ut i lokalpress runt om i landet och sagt att det kan bli problem att hålla andelen ekologisk mat på samma nivå framöver, säger Lena Strömberg, vd för Krav.

På Ekocentrum tror man att det kommer att bli svårt att nå regeringens mål till år 2010. Delvis beror det på att det inte produceras tillräckligt med ekologisk mat i landet men också på bromsad efterfrågan om priserna fortsätter att gå upp.
- Det kan ta lite längre tid om matpriserna går upp. Men jag vill inte tro att man slutar tänka ekologiskt bara för att maten blir dyrare. Om utvecklingen rullar på och vi får igång de svenska producenterna borde vi ändå kunna nå målet före 2020 i alla fall, säger Eva Fröman.
Karolina Vikingsson, Göteborgs Posten    

När Världsnaturfonden, WWF, i veckan rankade sju miljömärkningar av fisk hamnade KRAV på en fjärdeplats. En alldeles för låg ranking som baseras på delvis felaktiga grunder.

– Rapportens perspektiv är snävt eftersom hållbart fiske handlar om mycket mer än bara fiskets påverkan på fiskbestånden. Dessutom har bedömningen gjorts enbart utifrån den engelska information som fanns öppet tillgänglig på vår webbplats, säger Lars Hällbom, KRAVs regelchef, som samtidigt poängterar att rapporten var efterfrågad.
– Rapporten behövs verkligen! Det finns så många miljömärkningar att det kan vara förvirrande. Rapporten visar också på de områden som vi kan förbättra, och det ska vi ta till oss, säger Lars Hällbom.Till exempel måste det framgå tydligare av KRAVs fiskeregler hur KRAV säkerställer certifiering och bedömning av fiskbestånden, vilket får låga poäng i WWFs rapport.
– Vår öppna och väl förankrade regelprocess hos många intressenter är något vi är stolta över och det måste vi också kommunicera bättre, säger Lars Hällbom, som dessutom framhåller att KRAV måste fortsätta utveckla den engelskspråkiga delen av KRAVs webbplats.
– Den bristande engelska informationen om KRAVs regelprocess på vår webbplats är en av förklaringarna till den låga rankingen, säger Lars Hällbom.
En annan förklaring kan vara att WWFs rapport inte tar upp några av KRAVs andra kärnområden när det gäller fiskeregler, till exempel fiskebåtarnas och förädlingsindustrins miljöpåverkan. Det handlar om val av bränslen och kemikalier för att minska föroreningen från båtarna men också om krav på systematiskt miljöarbete inom förädlingsindustrin.
– KRAV reglerar fiskets miljöpåverkan hela vägen från fiskebåt till butik. Vi tar ett helhetsgrepp och från och med januari i år förstärker vi det med regler kring klimatpåverkan, säger Lars Hällbom.
Efter att rapporten gjordes har alltså KRAV, som första miljömärkning av fisk, introducerat tydliga regler för att minska fiskets klimatpåverkan. Till exempel reglerar KRAV hur mycket bränsle som fiskebåtarna får använda för att fånga en viss mängd fisk.
Även om KRAV tycker att placeringen på rankinglistan är låg, så får KRAVs certifiering, ackreditering och fiskebåtarnas spårbarhet höga poäng i utvärderingen. KRAV får också positiva omdömen på flera områden som inte räknas in i rankingen, till exempel reglerna kring miljöpåverkan från förädlingen av fisk och socialt ansvar.
WWF fortsätter också att rekommendera konsumenter att köpa både MSC-märkt och KRAV-märkt fisk eftersom ”dessa produkter har tydlig spårbarhet och är det mest miljömässigt hållbara valet på svensk marknad.”
Så här fungerar KRAVs fiskeregler
Först granskas ansökan om att öppna ett fiske av KRAVs fiskekommitté som består av tre fiskeexperter:

• Friederike Ziegler, SIK
• Kine Mari Karlsen, Nofima
• Jonas Nilsson, Högskolan i Kalmar
• Helena Röcklingsberg, Lunds universitet
• Inger Näslund, Världsnaturfonden WWF

 Fiskekommittén bedömer om:

• fisket sker med uthålliga metoder på ett bestånd som är inom biologiskt säkra gränser
• om redskapen är tillräckligt selektiva
• om målarten innehåller onormala nivåer av miljögifter

För att säkerställa att allt underlag är riktigt och att processen är tydlig, skickas fiskekommitténs förslag till beslut på remiss till KRAVs medlemmar, styrelse, utvalda forskare, berörda myndigheter, fiskeföretag och organisationer. Remissen är även öppen för alla via KRAVs webbplats.
Slutgiltigt beslut fattas av KRAVs VD utifrån fiskekommitténs förslag till beslut och remissvaren. I beslutet fastställs också vilka redskap som är tillåtna och övriga villkor för ett godkänt fiske.